Barbro Teir

barbro.teir@perspectives.fi
+358 50 5615908

Första kvartalsrapporten

Det första kvartalet som företagare ligger bakom mig. Jag säljer tid för reflektion för människor som ensamma eller i grupp, privat eller på jobbet, vill ge sig själva möjligheten att begrunda var de står och vart de vill gå, med inspiration av existentiella filosofer och psykologer. Utgångspunkten är att det inte finns en manual för hur livet ska levas, det finns faktiskt inga givna svar som skulle gälla för oss alla. Var och en får söka sig fram till sina egna val, hitta sitt eget mod för att fatta beslut och handla.

Nu ger jag mig själv möjligheten att reflektera över ett par frågor: Hur är det att vara nybliven företagare? Vad vill jag göra av de kommande månaderna?

Pappa drev sitt enmansföretag hemifrån under hela min uppväxt. Han sålde tillbehör till yrkestrafikanter över hela Österbotten, allt från oljesystem till solskydd och skinn att värma rumpan med i lastbilarna. Telefonen var hans näst viktigaste arbetsredskap, det fanns inga mobiler så linjen hemifrån gick het från tidig morgon till sen kväll, vardag som helg. Kundbesök det viktigaste arbetsredskapet; sällan gjorde vi en enda längre bilresa med familjen utan att stanna till vid minst en verkstad. Säljsamtalen kunde dra ut på tiden, jag blev bokslukare i baksätet.

Stämningen åkte berg- och dalbana, ibland var pappa glad som en lärka, ibland sammanbiten och tyst. Med åren förstod jag att intjäningen var en kamp där mammas barnträdgårdslärarlön räddade de månader när pappas försäljning inte bidrog till att få mat på bordet. Sedan fanns perioder när han var extravagant. I slutändan visade det sig att saldot var rejält på minus, både när det gällde pengar och livskvalitet.

Kanske har de här 20 uppväxtåren av närkontakt med privatföretagsamhet gjort mig försiktig: jag har valt en verksamhet som inte kräver stora investeringar i lager, jag har en back-up-plan för att jämna ut inkomsterna (som kommer att variera under olika perioder), jag har inga ambitioner för att min lilla start-up ska växa och sysselsätta andra än mig själv, jag drömmer bara om att kunna göra detta meningsfulla på ett ekonomiskt hållbart sätt under 15, kanske rentav 20 år framöver.

Rent praktiskt är jag positivt överraskad över hur bra myndigheternas service fungerar för att starta företag. Så gott som allt har jag kunna sköta digitalt i stället för att sitta i telefon- eller andra köer. Informationen är tydlig, rådgivningen till exempel via chattar snabb och sakkunnig.

Mitt digitala bokföringssystem har ibland gett mig huvudbry, men med tålmodig hjälp av min bokförare går det bättre och bättre att hantera fakturorna.

Jag ångrar att jag inte sökte om startpeng innan jag grundade bolaget. Dumt nog tänkte jag att den är för ungdomar som behöver investera mer än jag. Även om jag inte har ett lager har jag haft uppstartskostnader för marknadsföring och löpande kostnader för kontor, som jag gärna skulle tagit emot stöd för under den tid det tar att arbeta upp en kundkrets.

Eftersom existentiell coachning är nytt i Finland har jag funderat mycket på hur jag ska sälja in den till människor både som privatpersoner och i företag. Det här är ingen enkel sak att paketera, eftersom det unika med denna samtalsform är att den inte alls är paketerad på samma sätt för två olika personer eller grupper. Den utgår från den situation där var och en befinner sig. Men nu har jag strukturerat upp mina erbjudanden, som omfattar tre områden: ledarskap, team-arbete i företag, och livssamtal för privatpersoner, enskilt och i grupp.

Nu när jag är tydligare med vad jag hjälper människor med känns det naturligtvis enklare att sälja. Att komma fram till potentiella kunder kan vara en tidskrävande och jobbig process, men sedan när vi sitter där, och jag får rita och berätta, då är det oerhört roligt, oberoende av om det leder till samarbete eller inte. Intresset och behovet av att stanna upp och få hjälp med att gå lite djupare kring motivation, målsättningar och mod att göra sina egna val har alltid funnits i människan. I dagens samhälle är det svårare än någonsin att ta sig den tiden om man inte har någon som coachar en.

Så vill jag själv leva och verka, som människa och företagare: utforska, våga göra mina egna val, handla. Låta mig inspireras av tänkare som ställt samma frågor, och av klienter, kunder, vänner, kontrahenter.

Min affärsmodell?

Livsstilsföretagare.